Vad är nätfiske?

Nätfiskeattacker kommer från bedragare som döljs som tillförlitliga källor som försöker underlätta åtkomsten till alla typer av känsliga data. Även om den här typen av cyberattack fortsätter att utvecklas tillsammans med ny teknik, förblir taktikerna konsekventa:

Sofistikerad kommunikation
Angriparna är bra på att lura offren att uppge känslig information genom att dölja skadliga meddelanden och bilagor på oväntade platser, till exempel i inkorgen. Det är lätt att tro att de meddelanden som hamnar i inkorgen är legitima, men var på din vakt. Nätfiskemeddelanden ser ofta säkra ut. För att undvika att bli lurad bör du ha tålamod och undersöka hyperlänkar och avsändarnas e-postadresser innan du klickar på något.

Känslan att man måste göra något
Det är lätt att bli lurad av nätfiske när man tror att man måste göra något. Om du till exempel har ett brådskande behov av att anställa ny personal kan du till exempel luras att ladda ned skadlig kod via ett falskt CV, och om du får ett meddelande om att ditt konto håller på att gå ut kanske du blir lurad att uppge dina bankuppgifter på en falsk webbplats. Att skapa en känsla av att du måste göra något är ett vanligt trick eftersom det fungerar. För att skydda dina data måste du granska meddelandena noggrant eller installera ett e-postskydd som gör arbetet åt dig.

Falskt förtroende
Angripare lurar sina offer genom att skapa en falsk känsla av förtroende, och även de som är vaksamma riskerar att luras. Genom att utge sig för att vara trovärdiga källor som Google, Wells Fargo eller UPS kan nätfiskare lura dig att göra något innan du inser att du blivit lurad. Många nätfiskemeddelanden är svåra att upptäcka om det inte finns avancerade cybersäkerhetsfunktioner på plats. Skydda din privata information med e-postsäkerhetsteknik som identifierar misstänkt innehåll och avlägsnar det innan det når inkorgen.

Känslomässig manipulation
Angripare använder psykologiska taktiker för att få offren att agera utan att tänka efter. Först bygger de ett förtroende genom att utge sig för att vara en välbekant källa och sedan skapar de en känsla av du måste göra något, och att det är bråttom. De utnyttjar känslor som rädsla och oro för att få vad de vill ha. Vi är mer benägna att fatta snabba beslut när vi är rädda för att vi ska förlora pengar, få juridiska problem eller inte längre kunna komma åt en resurs som vi är beroende av. Var uppmärksam på meddelanden som vill att du ska agera omedelbart. De kan vara falska.

De vanligaste typerna av nätfiskeattacker är:

E-postfiske
Det här är den vanligaste formen av nätfiske. I den här typen av attacker använder man falska hyperlänkar för att lura e-postmottagare att avslöja personlig information. Angriparna utger sig ofta för att vara stora företag som Microsoft eller Google, eller personliga kontakter som en kollega.

Nätfiske med skadlig kod
Det här är en vanlig typ av nätfiske som går ut på att man skickar skadlig kod som en trovärdig bilaga (till exempel ett CV eller ett kontoutdrag) i ett e-postmeddelande. I vissa fall kan hela IT-system krascha om en bilaga med skadlig kod öppnas.

Harpunfiske
Vid nätfiskeattacker kastar man normalt ut ett stort nät, men vid harpunfiske riktar man in sig på specifika personer genom att utnyttja information som samlats in om deras arbets- och privatliv. Den här typen med hög personanpassning är särskilt effektiv när det gäller att kringgå grundläggande cybersäkerhet.

Valfångst
När angriparna riktar in sig på en ”stor fisk”, till exempel en företagsledare eller en känd person kallas det valfångst. Dessa bedragare utför ofta omfattande forskning om deras mål för att hitta rätt tillfälle att stjäla inloggningsuppgifter eller annan känslig information. Om du har mycket att förlora har angriparna mycket att vinna.

Smishing
Smishing är en kombination av orden ”sms” och ”phishing” (nätfiske) som går ut på att man skickar sms som ser ut att komma från välbekanta företag som Amazon eller FedEx. Det är lätt att gå på den här typen av bedrägerier eftersom de skickas som vanlig text och ser personliga ut.

Vishing
Vid vishingkampanjer försöker falska callcenter lura personer att uppge känslig information via telefon. I många fall används social manipulering för att lura offer att installera skadlig kod på deras enheter i form av en app.